Synder och ovanor... (Oscars utmaning)

Tack Oscar!... dels för att jag också får vara med och för att du fick igång mig på bloggandet igen... det var ju ett tag sen.

1) Den största synden av dem alla:

Jag gjorde slut med mitt ex på telefon

Jag försvarar mig med att jag inte hade klarat det öga mot öga.... ja jag vet... jag är en ynkrygg!

Fortsättning följer senare för jag kommer inte på nå mer just nu...

Tur i spel... Otur i kärlek?

Igårkväll på Kvarterskrogen i Stenkullen kommer en avdankad hårdrockare fram till BlackJackbordet där jag sitter och jobbar. Han har 70 spänn i handen, ser lite tveksam och osäker ut och har nog haft ett hårt liv.

Han: Vad är minsta insatsen?

Jag: 20 är minsta insatsen.

Han: Jaha, får jag marker för det här då.

Jag ger honom tre 20marker och en 10marker. Han tittar fundersamt på den svarta 10markern och läger sedan en 20marker på en ruta. Han vinner nästan genast några tjugor och samlar ihop sina marker för att gå därifrån. Men då tvekar han, tittar å mig och säger:

Han: Om man har otur i spel så har man tur i kärlek.

...Varvid han satsar alla sina marker.

Han ser sorgsen ut när han vinner både på det vanliga spelet och på over/under. Sedan tittar han uppgivet på mig, växlar sina marker vilka nu är värda 200 kr, tackar för sig och går därifrån.

Han ville nog inte vinna 140 spänn. Han ville nog bara ha en tjej.

Mitt extraknäck

Livet blir lite torftigt med endast 6900 spänn i månaden att svänga sig med så då kan ett extraknäck va bra ju. Jag knegar in lite deg som croupier. Oftast sitter jag på detta trevliga ställe i Stenkullen som går under namnet "kvarterskrogen".

Det är gött där, känns lite som hemma; samma folk varje kväll, goa coverband å varierande ålder. Jag känner redan till flera tragiska livsöden som lätt mäter sig med landsortshålan vilken jag kommer ifrån. Dessa fyller funktionen att höja min självkänsla till fullkomig topp, samtidigt som jag kanske kan ge någon annan mindre lycklig person lite välbehövlig uppmärksamhet. Ni som är bartenders, vårdbiträden eller kanske taxichaufförer känner nog igen er.

Ikväll var jag helt jävla slut i huvet och räknade fel hela tiden. Det är dock ok med gubbarna som brukar sitta där, de bara garvar och tycker att de själva är duktiga när de kommer på mig med att "fuska". Det är även omåttligt roligt när jag med låtsad upprördhet och med väldigt förnärmad röst påpekar att jag verkligen inte är tjock efter att de har hojtat detsamma när jag får över 21...

... man får ju göra sig till lite.

Blanksteg

Har inte så mycket att säga om nyårsafton...

... jag kan ju inte blogga om nå't jag inte kommer ihåg :)

Tilbaka i Götet

Åkte ifrån mitt barndomshem i Torsdags trots att jag hade tänkt stanna lite längre, något i Göteborg drog mig tillbaka :)

Jag kommer dock att sakna utsikten från mitt sovrumsfönster.